Kattas veganska vrå

Måndag för en vecka sedan kom Snurre in vid halv se på kvällen efter att ha varit på vift i åtta dagar. Vi är sugna på att skaffa en GPS åt honom. Vi undrar så var han håller hus när han försvinner så länge.
Den här gången hade han skadat den stora trampdynan på vänster framtass. Han haltade väldigt mycket.
Han fick utegångsförbud i några dagar och fick ha en tratt för första gången i sitt liv.
Sigges min när han kom in i köket och såg Snurre var för rolig 🙂

En olycklig kisse. Inte roligt att ha tratt. Jag trodde att Snurre aldrig mer skulle komma hem igen när han fick börja gå ut igen efter den behandlingen, men han har varit så ordentlig. I fyra dagar har han varit ute, men kommit in ordentligt varje kväll och är inne och sover mycket på dagarna.

Söndagen började på bästa sätt med morgonpromenad med båda katterna och ett av barnen. Snurre är emellanåt borta många dagar i sträck, men idag var han inne och väldigt promenadsugen. Sigge var redan ute så vi ropade på honom och vi hade sådan tur att han dök upp. Vilken mysig stund de båda katterna fick i skogen. De är så söta när de hoppar mot varandra och busar.

Det är inte så ofta Snurre och Sigge ligger och sover tillsammans. När Sigge var liten hittade man de nästan alltid sovande tillsammans. Därför var det extra roligt att jag hittade de sovande tillsammans vid två tillfällen igår.

De är helt otroliga jägare, båda våra kattpojkar. Även om Snurre är i en klass för sig så har lill-Sigge verkligen tränat upp sig den här sommaren.
Imorse när jag åt frukost hörde jag att någon kom in genom kattluckan. När det inte kom in någon katt i köket utan stannar kvar i tvättstugan så är det ett tecken på att katten har något med sig. Sigge började jama och då var frågan, levande eller dött sällskap med sig den här gången? Sigge har ofta med sig levande byten in. Jag hade dock tur att hans fångst dött ute. En stor mus hade Sigge lyckats fånga.

Alldeles skräpig hade Sigge blivit på nosen i jakten på musen.

Snurre har varit hemma i 10 1/2 dygn i morse. Han gick ut vid halvåtta-tiden och har fortfarande nu vid tio på kvällen inte kommit in. Få se om det är dags för en lång tur igen 🙁
Så konstigt att han får för sig att vara borta så länge. De här dagarna han hållit sig hemma nu har han varit inne jättemycket och bra varit ute ganska korta stunder.

Bra att en av katterna är skötsam och kommer in senast klockan nio varje kväll och sover hela natten utan att tjata om mat eller vilja gå ut. Han stör aldrig oss hussar och matte. När Snurre kan jama på natten kan han komma bakom honom, men säger aldrig något själv. Om inte Snurre är inne ligger Sigge och sover gott hela natten.

Vi är så glada att vår Snurre hållit sig hemma sedan han kom hem sent i tisdags kväll efter en hel vecka på vift.
Han har bara varit ute korta stunder och hållit sig ganska mycket i trädgården. Långa sovstunder inne på dagarna. Han har en knasig sovstil den kissen 🙂
Igår när det var en regnig eftermiddag och kväll låg katterna och sov mest hela dagen i uterummet. På kvällen hade speciellt Snurre väldigt mycket överskottsenergi. Bus och brottning med lillebrorsan Sigge blev det.

Vårt uterum blev en populär plats att vara på för alla i familjen.
Idag när det började regna på eftermiddagen har båda katterna sovit i varsin stol därute. Skönt att vara ute, men ändå inne.

Jag låg och mös i soffan på eftermiddagen och lyssnade på det efterlängtade och välbehövliga regnet som föll utanför. Utsikten från soffan var inte helt fel. Tittar man åt vänster ser man in i köksträdgården där min fina solros står. En låg sort som heter: Fylld solros ”Teddy Bear”. Den är så fin och lyser upp en grå dag med sin fina gula färg.

Nu ikväll låg yngsta sonen i soffan och hade mysigt sällskap, Snurre. Av alla Snurres hussar är Victor favoriten.

Tre dagar på raken har våra små kattpojkar fått gå på promenader i deras favoritskog Det är så mysigt att gå promenad med våra fyrbenta familjemedlemmar.

De väcker lite uppmärksamhet våra katter när de går promenader med oss. Båda har blivit duktiga på att möta hundar. Häromdagen la sig båda still på cykelvägen, efter en stund satte sig Snurre upp och inväntade att hunden skulle passera. När kusten var klar sprang de ifatt sin matte.

Bara fyra dygn efter att Snurre varit bort i 5 1/2 dygn så var det dags att försvinna igen. Den här gången var han borta i nästan 7 dygn. Jag trodde inte vi skulle få se honom igen och Sigge saknade också sin bästa kompis. Låg i tvättstugan nära kattluckan och såg så deppig ut några kvällar innan Snurre till slut kom hem.
Väl hemma i tisdags kväll så var han väldigt hungrig och dagen efter så sov Snurre hela dagen. Jobbigt att vara på vift.

Idag skulle min näst äldsta son ha sprungit sitt första ultralopp mellan Sälen och Mora, alltså ultravasan. Då loppet var inställt pga Coronapandemin så hade han anmält sig till Hemmavasan istället.
Han valde att springa en sträcka på 11km för att kunna stannna upp och äta, dricka och byta kläder hemma då det inte finns några matstationer som det gör på det riktigt loppet.
Då det skulle bli 30 grader och full sol idag så startade han väldigt tidigt. Vid 4:10 gav han sig iväg och började med att gå. Svårt att börja springa direkt när magen är full med gröt. Min man såg till att lägga ut vätskestationer på flera ställen också. Min man sprang också det längsta han sprungit, 4,8mil då han höll sonen sällskap. Äldsta sonen och även jag sprang varsin sträcka också. Sista varvet cyklade min man bredvid.
Det blev ett riktigt familjeprojekt 🙂
Hemmavasan är 9 mil, men varför inte ta en mil till i värmen så att det blir 10 mil jämnt.
Vilken krigare och att klara 10 mil i denna värme. Jag tyckte det räckte med 11 km 😉