Igår var en tung dag i trädgården då min lilla medhjälpare inte var med mig.
Du fattas mig kära misse.
Det gör så ont i mig att du inte får vara med om din favoritårstid i trädgården. Alla dina kojor/sovplatser står nu tomma, du hade minst 4 olika ställen.

Ingen dyker upp ur busken när jag kommer gående vid postlådan. Ingen kisse som sitter på fönsterbläcket och väntar på att bli insläppt och åmar sig glatt och jamar försiktigt när du ser att du ska bli insläppt. Nu i vårsolen kom du in alldeles solvarm i pälsen. Fönstret är dock fortfarande full med avtryck av din lilla nos. Du har en kattlucka, men det är visst mycket mysigare att gå in fönstervägen.

Jag har ingen kisse att lägga upp och ner som en bäbis i famnen och pussa på nosen. Din lilla tass som kom upp för att stoppa mattes pussar, men egentligen njöt du nog. Tänk att du inte ska få uppleva ditt sommarparadis (sommarstugan) en gång till.
Ingen misse som jag måste smyga iväg från för att inte få med dig när jag ska gå till jobbet. Du var alltid sugen på en promenad. På väg in i skogen på vår kattpromenadväg stannade du alltid och klöste på stocken och promenerade ofta hela vägen tills stammen tog slut.
Här är sista bilden jag tog av dig på morgonen innan jag gick till jobbet och största lillhusse fick ta dig till veterinären.

Vila i frid kära katt!