Häromdagen beskar jag vindruvsplantan i lilla växthuset för att minska risken till djungel därinne. Något som jag alltid lyckas med 😉
Jag sparade bladen och la dem i en påse i kylen för jag kan ju inte slänga något som går att äta. Idag kände jag att det var dags att göra vindolmar på dem innan bladen blev dåliga. Jag har gjort vindolmar en gång tidigare, men minns inte hur jag gjorde då. Googlade fram ett recept och satte igång. Det tog lång tid och jag blev rädd att det skulle bli en jävla Ernst-måltid. Då undrar nog någon vad det är? Jo, i den här familjen är det en maträtt som tar väldigt lååång tid att tillaga och sedan som grädde på moset inte ens blir bra. För många år sedan hade jag sett Sommar med Ernst då han gjorde gäddbiffar. Såg så smidigt ut. En av sönerna hade fångat en stor gädda, sin största någonsin när vi var i sommarstugan. Den blev perfekt att göra biffar på. Det såg så lätt ut när Ernst pressade gäddköttet till en färs i en sil. Så smidigt att bli av med gäddans alla ben. I verkligheten var det inte lätt. Inte heller blev det hela bättre av att sonen som fångat gäddan blev en galenpanna och låg i en hög på golvet och skrek för att vi mosade gäddan istället för att grilla den hel. Maten blev färdig vid 21-tiden på kvällen. Alldeles för sent för en småbarnsfamilj. Så all mat som tar onödigt lång tid att tillaga och sen inte smakar bra får Ernst fan för 🤣
Vindolmarna smakade faktiskt bra så de var värda den långa tillagningstiden 😉
Jag bakade också ett Naanbröd med vitlökssmör till ifall vindolmarna skulle bli en katastrof. Då hade de fått mätta våra hungriga magar 😀